Tro och teori: Att övertyga kunder och kollegor
”Give me the numbers” verkar många skandera med stolthet. Som om siffror per automatik vore rationella. Matematiken må vara det. Men finansiella data får aldrig blandas ihop med matematik, de må dela tecken men där slutar likheterna. För finansiella data är en representation av verkligheten. Matematiken står utanför verkligheten. Därför är det ett misstag att tro att finansiella siffror per automatik skulle vara mer rationellt än något annat.
Den här ihopblandningen av matematik och siffror blir sällan så tydlig som när kollegor och kunder ska övertygas om något. Kollegor ska med rationella argument ska förstå något på samma sätt som en själv, och kunder som med rationella funktioner och teknologi ska välja ens egen produkt. Men den mänskliga tron har antagligen aldrig varit särskilt intresserad av rationell kunskap. Ska vi få människor att tro något annat än vad de tror, så räcker det i regel inte med teori. Det är lika relevant i strategi, som det är i product discovery. Humes formulerade sin lag för över 300 år sedan, men idéerna går längre tillbaka än så.
Det matematiska språket
Siffror är inte samma sak som matematik, men siffror har ändock ett par intressanta egenskaper. För människor är drillade i hur siffror ska nyttjas och dess avgränsade mening. Det ger en fördel i att vi snabbare kan orientera oss kring något tidigare okänt. På samma sätt som vissa yrkesgrupper utvecklar egna varianter och vinklingar på språk, i syfte att kunna kommunicera med en större precision sinsemellan. Såsom läkare, soldater, utvecklare, kypare, sotare, ja antagligen alla yrkesgrupper i någon mån.
Men det är en tankevurpa att se siffror som mer logiskt än något annat. Det är bara olika logiker, olika teorier och olika idéer. Och ur ett strikt pragmatiskt perspektiv så kan alla teorier och idéer vara värdefulla i organisationer. Astronomi, Liftarens guide till galaxen, personlighetsfärger, Myers/Briggs eller tarotkort. Trots att alla de sakerna har diskvalificerats ut ett evidens-perspektiv så betyder det inte att det är ogiltiga perspektiv i en organisation. Om en teori hjälper oss att få syn på nya perspektiv så kan det vara värdefullt. För vi behöver fler perspektiv som samverkar, inte färre perspektiv som begränsar.
Och det är just det som är problemet när vi klär finansiella siffror med matematikens språk, då stänger vi ute andra perspektiv. Det mänskliga, det sociala och det gemensamma har inte ett lika upparbetat gemensamt språk och trängs därför undan. Men det är en form av falsk matematik. Matematiken i sig är inte falsk, den är vad den är (det är per definition det som är syftet med det matematiska språket). Men när vi klär en representation av verkligheten i matematikens skrud så omintetgör vi både matematiken och organisationens förmåga att agera i verkligheten.
Att övertyga med data
Men det är inte lätt. Jag själv försöker ständigt övertyga kollegor och kunder med data, teori och logik. Jag försöker upplysa mina medmänniskor om det som dom ännu inte har förstått, så att de kan nå fram till samma logiska slutsats som jag har. Jag åberopar siffror som om de var matematiska sanningar, när de i själva verket bara är en utvald ofullständig representation av verkligheten.
Så mycket av organisatoriskt arbete hänger på just idén om att människor ska övertygas med det rationella, med teorier och med det logiska. Och trots att det inte är omöjligt, så tränger våra försök undan de alternativa perspektiven.
En avslutande brasklapp: Om du nyttjar något icke-vetenskapligt i det organisatoriska arbetet säkerställ att det enbart sker i ett avgränsat sammanhang, till exempel den grupp du arbetar i. Och helst bara en gång. För om någon får för sig att det vore värdefullt att skala upp Myers/Briggs, tarotkort eller personlighetsfärger till organisationen i stort så ska evidens-kravet vara benhårt. Tumma aldrig på det.
Släpp in fler perspektiv i det lilla, var disciplinerad i det stora.
