En probe eller sondering är en påverkan på något i verkligheten, i syfte att trigga en respons. Det kan vara vår organisation, en konkurrent, en förening, en marknad eller en plats. Syftet är att få kunskap om sammanhanget genom att agera i den, och det är just det som är kärnan av distinktionen mellan en sondering/probe och ett experiment. Det är olika sätt att skapa förståelse.
Ett experiment syftar till att ställa upp en objektiv mätning utanför miljön som experimentet sker i, för att mäta ett utfall i verkligheten. Experimentet kräver på förhand uppsatta strukturer i form av en hypotes som ligger till grund för experimentet, och det kräver en idé om möjliga utfall för att kunna förbereda mätinstrumentet.
En probe eller en sondering å andra sidan syftar till trigga feedback i de sammanhang och system där vi själva och vårt team rör oss, vi försöker inte ställa oss utanför för att uppnå objektiva och återskapningsbara resultat. Men det innebär inte att en probe eller sondering är godtycklig, monitorering och orientering är avgörande aspekter. Men mätningen (eller monitorering) kanske ser lite annorlunda ut gentemot vad vi är vana vid.
I det här fallet har vi ställt upp experiment och sondering som en dikotomi, men experiment är ett brett begrepp. Det går lika bra att se på probe som en specifik typ av experiment, med ovan nämnda distinktioner som utmärkande faktorer. Ibland är det bäst att prata om sonderingar som något annat än experiment, ibland som en kategori av experiment. Låt gruppen/kontexten avgöra vad som blir bäst.
Att angripa ett problem som är komplext
Distinktionen mellan experiment och probe/sondering matchar Cynefins distinktion mellan något komplext och något ordnat. Komplexa problem låter sig inte kategoriseras eller lösas av experter. Vi som vill förändra dem måste röra oss ut i systemet för att se hur systemet agerar när vi tillför något eller interagerar med det. Förändringar av beteenden, förhållningssätt, attityder hos människorna ute i systemet måste förstås genom att vi ”är” i systemet. Det är genom rörelser som vi får kunskap, vi kan inte studera delarna som skapar rörelse för att förstå den kommande rörelsen. Vi måste provocera fram rörelsen i sig, för att kunna studera den.
Komplexa system är sociala per definition – Människorna som ska samverka kring det nya vi skapar tar emot förändringen som vi önskar se på en massa olika sätt. Vi behöver förstå förutsättningarna för hur, en för oss, positiv förändring kan uppstå. Oavsett om vi vill eller inte så kommer systemet, interaktionerna mellan människor, system och processer ändras när vi tillför nya saker. Det viktiga är att vi är aktiva i den processen.
Att ”röra sig” i systemet är en probe eller en sondering. När vi agerar ut i systemet får vi hela tiden ny kunskap om interaktioner och samband som vi inte har sett tidigare eller kan analysera oss fram till. Och det är viktigt, för att i den kunskapen som då uppstår finns både förståelse av risker som kan hindra en önskad förändring men också möjligheter om nya sätt att lösa problemet. Ett annat sätt att se det är att vi intervenerar med systemet när vi rör oss i det. Ett möte med människor som ska vara med om en förändring är i sig en intervention. Interventioner är ett sätt att tänka om sonderingar och det går att använda typer av interventioner för att förstå vad en sondering är.
Alla typer av interventioner är aktiva handlingar, med oförutsedda konsekvenser. Det vill säga vi gör något medvetet ute i systemet, med vetskap om att det får positiva och negativa oförutsägbara konsekvenser. Det viktiga är att förstå är att hela syftet med sonderingar och probes är lärande. Det kan vara svårt att hitta in i sonderingar i början, därför kan nedan typologi över sonderingar vara nyttig. Observera att den inte är uttömmande, och att det inte är exklusiva kategorier. Men det kanske kan öppna lite tankebanor för dig som läser det här.
| Typ av sondering/probe | Beskrivning |
| Stabilisera | Det här vill vi inte ska vara så rörligt som det är idag. Om vi ser saker i systemet som gång på gång uppträder och är lite irriterande. Då kanske vi vill göra något som höjer energikostnaden så att det sker mer sällan. |
| Förstå interaktioner | Här vill vi göra något (direkt/indirekt) för att bättre förstå interaktionsmönster som uppstår. Det här kan handla om att närvara, lyssna, ställa frågor osv. Det kan handla om korta intervjuer eller medlyssning men det kan också vara data som berättar något om kundens eller medborgarens möte med oss. Både kvalitativa och kvantitativa data. |
| Trigga | Det här vill vi provocera för att se vilken interaktion som uppstår. När vi t ex inte vet vilka som är intressenter, eller aktörer i ett problem. Då kan vi trigga en interaktion för att se vad som händer, vilka som engagerar sig. Men det det kan också vara mera provocerande sonderingar som kanske att stänga av en kanal eller sätta en maxgräns för något. Då kommer vi att få reda på varför det är viktigt och för vem. Starka reaktioner finns mycket kunskap i. |
| Bevaka | Det här vill vi bevaka för att se hur det utvecklar sig. Vissa delar i vårt system är inte så rörliga men om de rör på sig så får de stora konsekvenser för oss. Därför vill vi kanske hitta sätt att hålla koll, monitorerna dessa så vi är bättre förberedda om de börjar röra sig. Det är lätt att tänka att detta är tekniskt relaterat men det kan absolut handla om mänskliga saker. Ibland finns det attityder eller förhållningssätt som är helt bärande för att vissa beteende ska uppstå. Om de ändras så kan de öppna för stora förändringar i systemet. |
| Förändra interaktioner | När vi vill förändra interaktioner som vi vet är negativa för en önskad förändring. Vi kanske vet att vissa typer av interaktioner är positiva för oss. T ex det är väldigt positivt för oss att många lämnar sitt telefonnummer när de är i kontakt med oss. Men att lämna telefonnummer är inte bara en enkel åtgärd vi fixar i ett digitalt formulär. Vi måste testa många sätt i många olika kontext för att främja beteendet. Att förändra interaktioner och interaktionsmönster är också i spel när vi samverkar med varandra. Tänk t ex hur ett kommunikationsmönster tenderar att bli lika mellan dig/er och en annan grupp som ni samverkar med ofta, Ett sätt att förändra kommunikationsmönster är att förändra språket vi använder. |
| Research | Det här vet vi för lite om och behöver förstå bättre genom att analysera. När vi arbetar med något problem så stöter vi såklart på områden som vi bara vet för lite om. Då behöver vi utforska det genom att samla in empiriska data. |
| Förfrågan | Här har vi idéer om förändring. Dessa vill vi visa för andra och se hur de reagerar på dessa. Vi kanske också vill visa en idé som vi behöver hjälp med att genomföra av någon med annat mandat än oss själva. Ofta kommer ideér om lösningar väldigt fort. Det är inte fel alls. Helt naturligt. Men här är det väldigt bra att bara låta idén vara väldigt skissartad och involvera andra människor ute i systemet som får tänka fritt runt idén. Att gå ut i systemet med ett förslag/en förfrågan och be om perspektiv är en enkel och värdefull typ av sondering. Men viktigt att inte bli för fast i sin ”glänsande” idé, Sonderingen är till för lärande och inte att sälja in något. |
| Utplåna | Det här vill vi faktiskt ta bort i systemet. För att det är direkt skadligt för den förändring vi önskar se. Ibland ser vi beteenden, interaktioner som direkt motverkar det vi vill ska hända faktiskt händer. Då kan vi behöva arbeta för att få bort den. |
Anta misslyckande (safe-to-fail)
En viktig egenskap för en sondering är att den är befriad från risk som upplevs allvarlig och omfattande. Kostnaden för en misslyckad sondering får inte vara för högt, för då kommer den inte bli av. En fallerad sondering är ofta mer lärande än en lyckad. Det är till och med så att det kan vara bra att planera för ett misslyckande redan inför sonderingen.
En av de svåraste aspekterna av en sondering är att förstå feedbacken från den. Många gånger kan den vara svårt att skilja mellan signal och brus, och det kräver därför att människor med mycket erfarenhet och kännedom om sammanhanget gör en bedömning av feedbacken. Det innebär dock inte att kunskapen är ”ovetenskaplig” på grund av att den tolkats, även om det är en vanlig invändning. Experiment dras med precis samma problematik, om än mer dold och i mindre omfattning.
Det här innebär att det är en bra idé att prata om, och ibland även försöka förstå kriterier för, vad som är en lyckad sondering och vad som är en misslyckad sondering. Det är annars väldigt lätt att, som vi vet, bli lite kära i den idé som vi kanske ligger bakom sondering. Vi behöver vara nyktra i att se när något går dåligt – som vi ska avsluta. Och när något är bra, som vi ska sondera vidare kring. En sondering kan alltså ha en överenskommelse om vad som är ett bra och ett dåligt resultat av sonderingen. Det betyder inte att vi måste ha massa avancerad mätning på sonderingen, men vi behöver monitorera utfallet. I många fall är gruppens omdöme mer än tillräckligt för att avgöra huruvida en sondering har misslyckats eller lyckats.
Parallella probes eller sonderingar
Ett av de mest effektiva sätten att förstå distinktionen mellan experiment och sondering är att sonderingar i regel bör vara parallella. Medan ett experiment alltid är avgränsat och skyddat för att kunna lita på kunskapen det generar. Den här är inte helt enkelt, för många organisationer kan det vara svårt att initialt hitta in i sonderingar. Och eftersom de ska gå parallellt så krävs det ett gäng.
Det här sätter också fingret på en annan aspekt av en sondering, att den ska ha låg energikostnad. Det ska vara ”billig” att utföra, för då blir den gjord. Ibland är en sondering faktiskt ett enkelt samtal där vi visar en enkel skiss och ställer frågan ”Vad tänker du om vi gjorde den här förändringen? Parallella sonderingar hjälper till att hålla nere energikostnaden och göra dom enklare att misslyckas med. För om flera ska göras samtidigt så måste de vara små, enkla och resurs-effektiva.
För det vi vill förstå är en förändrad disposition i verkligheten, och ju fler interventioner desto större är chansen att vi har lyckats förändra nuläget. Och genom monitorering kan vi förstå vilka delar av förändringen som är positiv respektive negativ, som ska dämpas eller stärkas. Och så har vi satt verklig förändring i rörelse.