Vad är resiliens? Och varför vi använder resilient tänkande

Resiliens är förmågan hos ett system – såsom en människa, en skog, ett team, en sjö, en stad eller ett företag – att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Det handlar om hur människor och natur kan använda utmaningar och störningar som t ex en finanskris eller klimatförändringar för att stimulera förnyelse och innovativt tänkande.

Det innebär att begreppet resiliens rymmer ett antal viktiga idéer och koncept. Komplexitetsteori, förmågan att tänka i komplexa system (CAS) och social-ekologiska system för att nämna några av de mest centrala. Vi väljer här att fokusera på de delar av resilience thinking som vi är mest nyfikna kring, det som kommer nära innovation, förändring och organisation.

Vi hämtar mycket av vår kunskap från Stockholm Resilience Center. En forskningsenhet på Stockholms universitet som vi ska vara stolta över att vi har i Sverige. Gå gärna in och kolla på allt det gör för det är viktigt och lärorikt.

Människan och naturen är starkt kopplade

Resiliens utgår från tron att människan och naturen är starkt kopplade till den grad att de bör uppfattas som ingående i samma social-ekologiska system. Det betyder att i vårt globaliserade samhälle finns det praktiskt taget inga ekosystem som inte formas av människor och inga människor utan behov av ekosystem och de tjänster de tillhandahåller.

Problemet är att alltför många av oss har kopplat bort oss själva från naturen. Vi har glömt att våra ekonomier och samhällen, hur vi får mat på bordet, hur vi kommunicerar och hur vi transporterar oss är integrerade med planeten.

Resiliens är därför ett försök att skapa en ny förståelse för hur människan och naturen interagerar, anpassar sig och påverkar varandra. Välva vill verka för att återansluta oss till det naturliga, till biosfären, det som möjliggör liv, men också till det materiella. Att vi ser oss själva som skapande människor snarare än konsumerande.

Det råder ingen tvekan om att människor har lyckats med att kontrollera planeten för att möta kraven från en snabbt växande befolkning. Men vinsterna med denna oerhörda omkonstruktion har ett pris. Det är inte hållbart.

Resilient tänkande, eller Resilience thinking, handlar om att stärka aktörers förmåga att verka för systemet. Genom gemensamt lärande om sociala och ekologiska strukturer kan vi verka för system som håller sig inom ramen för planetens och människans gränser.

Viktiga områden inom resiliens och resilient tänkande

För det första måste man omfamna komplexitet. Om människa och ekologi är länkade innebär det att det vi skapar är en del av komplexa system. 

Det ökar organisationers ansvar att söka förståelse för det komplexa våra nya lösningar och innovationer ska verka i. Vi behöver utforska och skapa förståelse för de social-ekologiska system som vi som företag (och individer) verkar i. När vi utbildar inom resiliens så börjar vi alltid med att öva på att tänka och designa i komplexa system

Trots enorm teknisk utveckling och framsteg är våra ekonomier och samhällen fortfarande i grunden beroende av ekosystem. De förser oss med ett livfullt klimat, rent vatten, mat, fibrer och många andra varor och tjänster. Samtidigt tycks vi ha en ostoppbar drivkraft att vilja kontrollera tjänsterna vi tar ut av våra ekosystem. Den drivkraften kan vi också använda till att vända dåliga, icke hållbara skeenden.

Den andra är en sociologisk aspekt och beskriver den enorma accelerationen av mänsklig utveckling under de senaste 200 åren, särskilt sedan andra världskriget. Denna acceleration driver vår planet farligt nära dess gränser, till den grad att plötsliga miljöförändringar inte kan uteslutas.

Människans behov av att göra världen kontrollerbar har drivit fram en utveckling som biter oss själva i svansen. Vi använder vår teknologi till att effektivisera så till den grad att det skapas nya sociala beteenden som i sin tur ökar trycket på individnivå i samhället. Vi har inte tid att ens köpa mat i en matbutik längre. När trycket blir stort vänder vi oss till teknologin igen för att ändra på det vi inte tycks kunna kontrollera. Accelerationen ökar.

Detta blir den tredje faktorn att förstå. Att vi själva sitter på förmågan att ändra det vi skapat. Detta är en paradox i sig men viktig att acceptera för att skapa förändring i rätt riktning. Resilient tänkande omfattar lärande, mångfald och hur man anpassar sig till en lång rad komplexa utmaningar.

På Välva använder vi resilienta principer för att inspirera till, skapa förståelse för och förändra genom nya perspektiv på innovations- och designprocesser. Vi använder också resilienta idéer för att guida oss i analys och kartläggningar av komplexa system